Skadedjur på hösten i Sverige – vilka är värst och vad gör man åt dem?

När temperaturen faller söker många skadedjur värme, mat och skydd – ofta i våra hus, förråd och växthus. Här är den raka genomgången av höstens värstinglista och en praktisk plan för att slippa dem.

Höstens värstinglista

1) Möss (husmus, skogsmus)

Varför nu? Kalla nätter driver dem in.
Problem: Smittorisk via spillning, gnagskador på el och isolering.
Tecken: Små svarta kulor (spillning), tassljud i väggar, gnagmärken.

2) Råttor (främst brunråtta)

Varför nu? Soprum, komposter och avlopp ger stabil mat även när det blir kallt.
Problem: Högre smittrisk, kraftiga skador, kan ta sig in via krypgrunder och avloppsnät.
Tecken: Grov spillning, gångstigar, jordhögar vid hålor, tuggade sopsäckar.

3) Övervintrande getingar (drottningar)

Varför nu? Sensommar-/höstdrottningar letar övervintringsplatser i takfötter, vindar och fasadspringor.
Problem: Stickrisk, bon på olämpliga ställen.
Tecken: Långsam ”surrtrafik” in/ut genom samma springa, papperstunn struktur om boet är synligt.

4) Flugor som övervintrar (klusterfluga m.fl.)

Varför nu? Samlas i kluster på soliga fasader och tar sig in för vintervila.
Problem: Stora mängder i fönstersmygar och vind.
Tecken: Tröga flugor i fönster en solig höstdag.

5) Bärfisar (”stink bugs”)

Varför nu? Vandrar in för att övervintra.
Problem: Luktar illa när de störs, kan samlas i antal men skadar sällan inomhus.
Tecken: Sköldformade, långsamma inkräktare kring fönster.

6) Bananflugor (fruktflugor)

Varför nu? Övermogna frukter, mustning och sopkärl under skördetid.
Problem: Irritation och kontaminering i kök.
Tecken: Små svärmar vid frukt, flaskor och avlopp.

7) Silverfisk & långsprötad silverfisk

Varför nu? Dras in när husen blir torrare och varmare inomhus.
Problem: Angriper papper, textil och boklim; långsprötad sprider sig snabbt i flerfamiljshus.
Tecken: Snabba, silverskimrande insekter på golvlister nattetid.

8) Pälsänger & andra textilskadegörare

Varför nu? Sommarens inomhusflyg ger höstlarver i garderober och förråd.
Problem: Hål i ull, päls och naturfibrer.
Tecken: Små larver, tomma larvhudar, gruskornsliknande spillning.

9) Livsmedelsskadegörare (mal, mott, mjölbaggar)

Varför nu? Torrvaror som tas in efter skörd eller köps i storpack.
Problem: Förstörd mat, spridning i skåp.
Tecken: Tunna spinntrådar i mjöl/ris, små skalbaggar i skafferiet.

10) Sniglar i trädgården (t.ex. spansk skogssnigel)

Varför nu? Fuktiga höstkvällar gynnar födosök och äggläggning.
Problem: Nedbetade planteringar, fler sniglar nästa säsong.
Tecken: Slemlämningar, halvätna blad.

Bonus: Fästingar

Varför nu? Aktiva tills dygnsmedeltemp går ned nära noll.
Problem: Smittor (borrelia, TBE).
Tecken: Fästingbett efter skogspromenader även i september–oktober.

Snabb åtgärdsplan – hus & lägenhet

Täta inomhusvägar (möss/råttor):

• Gå runt huset systematiskt. Täta allt ≥ 6–7 mm med stålull + tätningsmassa eller metallnät.

• Borst-/stållister på portar och dörrar. Nät på ventiler.

Mat & sopor:

• Livsmedel i täta burkar. Städa skafferiet; släng angripet direkt i förseglad påse.

• Håll rent under spis, kyl och i skåpsocklar. Töm sopor ofta, rengör kärl.

Fällor och bekämpning:

• Möss/råttor: Starta med mekaniska slagfällor/klämfällor. Betesstationer utomhus. Kemiska rodenticider kräver strikt efterföljd av etikett och är ofta bäst för proffs.

• Getingar: Hittar du ett aktivt bo sent på säsongen – behandla eller låt proffs ta det. Täta ingången när aktivitet upphört.

• Flugor/bärfisar: Insektsnät, täta lister. Dammsug, töm påsen direkt.

• Bananflugor: Bort med övermogen frukt, rengör avlopp, använd fångkoppar.

• Silverfisk: Sänk fukt, täta springor, städa lister. Klisterfällor för övervakning.

• Textilskadegörare: Frys eller tvätta 60 °C. Förvara ull i täta påsar.

Ventilation & fukt:

• Bra luftflöde på vind/källare. Avfuktare vid behov. Silverfisk och mögelgnagare minskar.

Trädgård & förråd

• Sniglar: Plocka kvällstid, använd godkända järnfosfatmedel enligt etikett, håll rent från gömställen.

• Kompost & fågelmat: Placera bort från hus; håll ordning så att du inte matar råttor.

• Ved & trädgårdsavfall: Förvara uppallat och en bit från fasad.

Vanliga misstag att undvika

• Vänta tills problemen blir ”tydliga”. Förebygg i september.

• Lägga ut gift slentrianmässigt. Fel användning ger resistens och skadar vilda djur.

• Glömma avloppen. Biofilm i golvbrunnar föder både bananflugor och luktproblem.

• Täta efter att du lagt ut bete. Gör tvärtom: täta först, bekämpa sedan.

När du bör ta in proffs

• Återkommande råttproblem, tecken i avlopp/krypgrund.

• Stora getingbon på svåråtkomliga platser.

• Långsprötad silverfisk i flerbostadshus (risk för spridning mellan lägenheter).

• Livsmedelsskadedjur som återkommer trots sanering.

Höstchecklista (skriv ut och bocka av)

• Höstchecklista – skadedju
• Gå igenom fasaden: täta sprickor, ventiler och genomföringar (öppningar ≥ 6–7 mm).
• Montera borst- eller stållist på ytterdörrar, garage och förråd.
• Sätt gnagarskydd/nät på ventiler och öppningar nära mark.
• Städa skafferiet: kasta angripet och lägg torrvaror i täta kärl.
• Rengör köksavlopp och golvbrunnar (ta bort biofilm).
• Plocka bort övermogen frukt och rester som lockar bananflugor.
• Ställ ut 2–4 slagfällor för möss på vind, i förråd och krypgrund.
• Säkra sopor: tätt lock, rena kärl, inga sopsäckar utomhus.
• Flytta kompost och fågelmat bort från huset.
• Montera insektsnät i fönster/ventiler där du vädrar.
• Kontrollera vinden för getingtrafik; täta när aktivitet upphört.
• Sänk fukt där möjligt (ventilation/avfuktare i källare och vind).
• Dammsug lister och springor regelbundet (mot silverfisk).
• Frys eller tvätta ull/textilier i 60 °C vid angrepp (pälsänger/malar).
• Plocka sniglar kvällstid vid fukt; använd järnfosfat enligt etikett.
• Förvara ved och trädgårdsavfall uppallat och en bit från fasaden.
• Kontrollera avloppsrör och genomföringar för gnagmärken/öppningar.
• Dokumentera fynd (spillning, gnag, insekter) och följ upp varje vecka i oktober.