Fungerar ultraljud mot katt? Vad forskningen faktiskt visar

Ultraljudsavskräckare säljs mot det mesta – möss, myggor, mullvadar, katter. Att en produktkategori är populär betyder inte att den är undersökt. Men just för katt finns faktiskt publicerad forskning, och den ger ett tydligare svar än man kan tro. Här är vad studierna visar, inklusive den som gick emot.

Varför just ultraljud?

Katten hör betydligt mer än vi gör. I en klassisk mätning fastställde forskarna Rickye och Henry Heffner kattens hörselområde till 48 Hz–85 kHz – ett av de bredaste bland däggdjur. En vuxen människa hör som bäst upp till omkring 20 kHz, och gränsen sjunker med åldern.

Där finns luckan som tekniken utnyttjar. Ett ljud på 20–25 kHz är påträngande för en katt och samtidigt praktiskt taget tyst för människor. Kattens hörsel utvecklades för att lokalisera gnagare i gräset – den är byggd för svaga, högfrekventa ljud, och ett kraftigt sådant ljud blir därför obehagligt.

Men att en katt hör ett ljud betyder inte automatiskt att den lämnar platsen. Det är exakt det studierna har försökt reda ut.

Studie 1: den som inte visade någon effekt

Den första ordentliga utvärderingen publicerades i The Veterinary Record år 2000. Mills, Bailey och Thurstans testade en kommersiell ultraljudsenhet i en försöksarena med tio katter. Katterna släpptes in cirka nio meter från enheten, med mat utplacerad med en meters mellanrum in mot den.

Resultatet var inte det tillverkaren hoppades på. Katterna reagerade tydligt på ljudet – öronryckningar ökade markant (p < 0,001) och de utforskade omgivningen mindre aktivt (p = 0,043). Men de gick inte därifrån. Tvärtom tillbringade de mer tid inom enhetens angivna räckvidd när den var påslagen (p = 0,003).

Slutsatsen blev att enheten hade begränsad avskräckande verkan. Katterna hörde ljudet, tyckte inte om det – och stannade ändå.

Två saker är värda att notera. Studien testade en specifik produkt, inte tekniken i allmänhet. Och den använde mat som lockmedel, vilket är en stark drivkraft. En hungrig katt med mat framför sig är ett hårdare test än en katt som passerar en rabatt.

Studie 2: den blindade fältstudien

År 2006 publicerade Nelson, Evans och Bradbury en betydligt större undersökning i Applied Animal Behaviour Science. Den var upplagd som ett blindtest: trädgårdsägare fick slumpmässigt antingen en fungerande eller en avstängd enhet, utan att veta vilket. Det utesluter att resultatet drivs av att den som har köpt en apparat gärna vill se att den fungerar.

Två försök genomfördes:

• Försök 1, 63 trädgårdar under 18 veckor: sannolikheten att en katt tog sig in i trädgården minskade med omkring 32 procent (p = 0,023). Tiden katterna tillbringade där minskade med omkring 38 procent (p = 0,046).
• Försök 2, 96 trädgårdar under 33 veckor: ingen säkerställd effekt på om katten tog sig in (p = 0,415), men tiden minskade med omkring 22 procent (p = 0,002).

Det mest intressanta fyndet var inte siffrorna utan riktningen: effekten ökade över tid i båda försöken. Katterna vande sig alltså inte vid ljudet – de lärde sig undvika platsen. Det är motsatsen till vad många förväntar sig av den här typen av produkter.

Författarnas egen slutsats var måttfull: en märkbar men begränsad avskräckande effekt, en dellösning snarare än ett fullständigt skydd.

Studie 3: kameraövervakning i verkliga trädgårdar

Den senaste större studien kommer från Perth i Australien. Crawford, Fontaine och Calver publicerade 2018 i Global Ecology and Conservation en undersökning av 18 trädgårdar där viltkameror registrerade all kattaktivitet under tre tvåveckorsperioder: först med enheten avstängd, sedan påslagen, sedan avstängd igen. Totalt identifierades 78 individuella katter.

Bland de katter som återkom regelbundet till en trädgård minskade antalet besök med 46 procent när enheten var på, och den tid de tillbringade i trädgården med 78 procent.

Författarna beskrev metoden som ett kostnadseffektivt och humant sätt att minska oönskade kattbesök – men var noga med att påpeka att besöken inte upphörde.

Vad blir slutsatsen?

Tre studier, tre olika svar – men de motsäger inte varandra så mycket som det ser ut. Arenastudien visade att en katt med stark motivation stannar kvar trots ljudet. Fältstudierna visade att en katt som kan välja en annan väg gärna gör det.

Det ger en rimlig samlad bild: ultraljud minskar kattbesök påtagligt men eliminerar dem inte, och effekten är störst för katter som saknar särskilda skäl att vara just där. Det är en dellösning – och det är också så seriösa tillverkare beskriver den.

Värt att tillägga: de här resultaten gäller katt. Katters hörsel, beteende och motivation skiljer sig från gnagares och insekters, och forskningsläget för ultraljud mot andra arter ser annorlunda ut. Slutsatserna går inte att flytta mellan djurgrupper.

Vad påverkar resultatet i praktiken?

Studierna, och akustikens grundläggande egenskaper, pekar mot några saker som avgör:

• Fri sikt. Ultraljud är riktat och stoppas effektivt av häckar, staket, möbler och murar. En enhet som pekar in i en buske skyddar busken.
• Avstånd. Höga frekvenser dämpas snabbt i luft. Räckviddsangivelser gäller vid fri sikt, inte genom vegetation.
• Kattens motivation. En katt som måste passera för att komma hem är svårare att avskräcka än en som bara utforskar.
• Tid. Effekten byggs upp. Fältstudierna visade tydligast resultat efter flera veckor, inte första dagen.
• Kombinera. Ultraljud i kombination med fysiska hinder och borttagna attraktioner – lös jord, matrester, öppna komposter – ger mer än någon enskild åtgärd.

Källor

• Heffner, R.S. & Heffner, H.E. (1985). Hearing range of the domestic cat. Hearing Research.
• Mills, D.S., Bailey, S.L. & Thurstans, R.E. (2000). Evaluation of the welfare implications and efficacy of an ultrasonic 'deterrent' for cats. The Veterinary Record.
• Nelson, S.H., Evans, A.D. & Bradbury, R.B. (2006). The efficacy of an ultrasonic cat deterrent. Applied Animal Behaviour Science.
• Crawford, H.M., Fontaine, J.B. & Calver, M.C. (2018). Ultrasonic deterrents reduce nuisance cat (Felis catus) activity on suburban properties. Global Ecology and Conservation.