Mod mygg og  kvægmyg

Myggor, även kallade moskiter eller mygg, kan vara en stor plåga under sommaren. Även knott ingår i myggfamiljen. I Sverige finns cirka 2250 myggarter av dessa är cirka ett trettiotal blodsugare. 

Det är endast honmyggorna som sticker människor och dricker vårt blod. De dricker blod för att få protein som de i sin tur behöver för att kunna lägga ägg. En honmygga kan leva upp till två månader och kan under den tiden stickas flera gånger. Under sin livstid kan en mygghona lägga 1400 ägg.

Hanmyggorna till skillnad från honorna är ofarliga för människan och lever på växtsafter.

Myggorna lokaliserar djur eller människor främst genom koldioxiden från vår andning men även från värme och dofter. Koldioxiden känner myggorna genom hår som de har på sina antenner.      

Myggor behöver vattensamlingar för att kunna föröka sig. Detta är för att myggornas ägg läggs på vattenytta. Ur äggen kommer larver som äter vattenlevande organismer. Dessa mygglarver förpuppas sedan och blir fullvuxna myggor.

Mygglarv av arten Wyeomyia smithii

De första myggorna som kommer varje sommar är i många fall övervintrade myggor. Under sommaren är, som tidigare nämnt, förökningstakten hög och myggor har mellan tre och fyra generationer under en sommar.

Myggbett kliar p.g.a. en allergisk reaktion från myggans saliv. Myggan i sin tur använder sig av saliven för att förhindra att vårt blod koagulerar.

Myggor och knott anses vara skadedjur dels för att deras stick är irriterande dels för att de kan vara smittobärare. I vissa länder är kan myggor bära på alvarliga sjukdomar så som malaria men i Sverige finns det dock endast ett fåtal kända sjukdomar så som Ockelbosjukan.

Vissa människor blir mer myggbitna än andra. Detta har visat sig bero att de utsöndrar färre doftsignaler än andra människor.